Jag tänker inte ta bort det jag skriver när jag inte är i sinnes fulla bruk eller vad man nu säger. Det är en del av mig. Att jag blir helt knäpp i huvudet och tappar kontrollen helt, det är jag det. Jag hatar det, men det är en del av mig. Tog aldrig tabletten mot panikångesten. Jag ska klara det här själv, hur ska det annars någonsin gå över? Jag kommer bli okej, jag vet det, någongång kommer jag att bli okej. Men jag kanske fortfarande bryter ihop då och då, men det är liksom förståligt, om ni visste, hade ni också förstått... Hur som. Jag har vaknat till och blivit mig själv igen. Saken jag ville säga var väl att när jag har panik så är jag inte mig själv, jag kan göra saker, tänka och säga saker som jag aldrig skulle göra annars. Såå; borde väl egentligen hålla mig borta från datorer och mobiltelefoner när jag får panik, men det gör jag ju såklart inte! Så, förlåt alla om jag är en finne i röven!