Jag har aldrig påstått att jag bryr mig om andra människor. Jag har extremt svårt för att bry mig, känna medlidande eller att överhuvudtaget lyssna på vad andra har att säga, för mig är det oftast totalt ointressant. Jag kanske är egoistisk, men jag ser inte det som en negativ egenskap, varför ta andra före sig själv? Verkar bara dumt. Så om mina nära vänner känner för att kalla mig en egoistisk psykopat, så tycker jag att de borde läsa på lite om psykopati och låta mig vara egoistisk. Som att någon någonsin brytt sig om mig? Varför ska man bry sig om andra när ingen annan bryr sig. Folk vill ha så jävla mycket uppmärksamhet själva men inser inte att de är exakt lika jävla "egoistiska" som andra är. Idioter. Jag skulle förmodligen aldrig offra något för en annan person. Förutom min familj. För jag tror inte på kärlek, jag tror inte på vänskap och jag tror inte på människor. Inget är föralltid gott folk, inget.

Och kommentera inte massa dumma saker för jag förväntar mig inte att ni ska förstå. Saker som hänt i mitt liv har format mig till den jag är idag. Jag har ingen jävla anledning till att tro på någon eller bry mig om någon. Jag har lärt mig flera läxor efter att ha litat på folk, och brytt mig om folk. Nu släpper jag in extremt få människor i mitt liv, men de få som jag har där står mig väldigt nära och de bryr jag mig om, för att jag vågar. Jag är inte helt känslolös om det är det ni tror. Jag har varit ledsen, jag har varit glad, jag är ingen psykopat.