Den som säger att pengar inte kan köpa lycka lever på 30-talet. Enligt mig. Pengar kan köpa lycka. Jag menar, alla blir lyckliga av olika anledningar och för olika saker, det är ingenting man kan säga emot. Vissa söker kärlek, tillit och gemenskap i sina liv, för att de blir lyckliga av det. Vissa söker karriär, stress och pengar, för att de blir lyckliga av det. Man behöver inte döma folk för det, alla är olika, så varför tjata om det? Jag känner inte att jag nödvändigtvis behöver kärlek i mitt liv, jag har inte så mycker erfarenhet av just kärlek, jag har erfarenhet av lögner, falskhet och spel. Jag är inte programerad till att älska, jag är programerad till att lägga åt sidan och gå vidare. Jag är stolt över det, det är ingenting jag gömmer, det gör mig till den jag är. Jag ska vara ärlig och säga att pengar ger mig lycka, pengar ger mig en valmöjlighet, en frihet till att göra vad jag vill. Det gör mig lycklig. Så, pengar kan göra mig lycklig. Alla kanske behöver kärlek som folk säger, men kärlek till vad och till vilken gräns? Det står inte i regelboken, kärlek är olika för alla. Alla vill inte ha en människa vid sin sida resten av livet. Jag vill leva själv, jag är för egoistisk för annat. Det jag säger är inte att jag inte kan bli lycklig av kärlek, för självklart kan jag det, och jag blir det. Men för mig är kärlek en bonus, inte något jag söker.