Hysterisk

Jag erkänner väl då, ibland blir jag ganska hysterisk. Inte för att jag kräver uppmärksamhet, för det får jag gott om, klarar mig bra på det jag får. Jag vill att folk ska bete sig som jag vill att de ska. Jag är bara så jobbig ibland. Tur att folk runt omkring mig förstår att om jag verkar arg, så är jag inte arg, verkar jag ledsen, så är jag inte ledsen, osv. Jag behöver någon som ger mig en käftsmäll så att jag vaknar ibland, någon som skrattar åt mig när jag känner att jag måste vara arg fast jag egentligen inte är det. Folk gör inte som du vill, inte alltid i alla fall...

Just nu vill jag bara flytta, köpa en sjuk bil och ett par nya tuttar. Ta med sjuka vänner och vara sjuk i huvudet. Jag har nog inte lekt klart ännu, men kommer man någonsin ha lekt klart? Jag är förvirrad.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

  • Till bloggens startsida