Just nu är jag lite psykochic. Ni vet en jobbig brud som skrämmer sina pojkvänner genom att planera för mycket? Dock finns det inga pojkvänner med i bilden...

Pratade precis med Sandra och hon kanske ska börja träna på mitt gym, eller ja, där jag tränar. Jag blir helt till mig! Gymmet ligger i mitten av mig och Sandra, nära för båda två, så det är perfekt! Nu ser jag en framtid, en ljus framtid. Det kommer upp många fina bilder i hjärnan. Kvällsträningar när det inte är något folk på gymmet, alltid roligast. Tidiga träningar sen chill hos varandra med popcorn, morötter eller gurka och film. Att ha någon att träna med skulle vara så himla roligt faktiskt! Haha, hoppas inte Sandra blir rädd för mig nu och bangar... Men blir så exfalterad!!!! Jag saknar sällskap, har blivit så himla sällskapssjuk!!