Jag är som en bergochdalbana! Sen jag tog ut p-staven har jag blivit konstig. Höll på att börja gråta förut, helt utan anledning. Bara sådär, från ingenstans. Jag kan vara jätteglad, jätteledsen, ha hur många känslor som helst inom loppet av en timme. Thim berättade dock att det kan bli så när man tar ut pstaven (Han läser alltid på om allt, sötbollen.) Så jag får nog stå ut ett tag. Har ett sjukligt matbehov också, jag verkar inte kunna bli mätt?

Imorgonbitti ska jag till tandläkaren, hoppas jag inte börjar gråta där i alla fall! Ska till en spec. tandläkare som ska kolla om jag ska dra ut lite tänder eftersom att mina krockar nu när visdomständerna tittar fram.