"Livet blir bättre när man vet var man ska" Ibland säger Ken Ring ganska vettiga saker. Det är en sak jag verkligen tror på, man kommer längre om man har mål, drömmar, fantasier, teorier... Ni fattar. Jag funderar... Skulle ni kunna leva med någon, alltså pojkvän eller flickvän som inte har några drömmar alls när ni har stora drömmar? Det känns som att det skär sig för mycket, eller? Att lika barn leka bäst på det stadiet. Jag skulle aldrig kunna leva med någon som inte klarar av att jag tänker leva stort, någon som inte kan stötta mina drömmar och mål. Skulle ni?

Jag är nöjd över mitt liv, trots att jag har många ärr i skälen. Alla ärr man får under livet hjälper en att se livet lite klarare, man blir mer medveten och man vet vart man ska. Jag har klara mål som jag strävar efter i livet. Men jag har inte funderat ut hela mitt liv för det, det skulle vara lagom tråkigt... Jag är inte en av de som gråter och tycker synd om mig själv för att jag stått ut med mycket, varit med om det mesta, tvärtom (eller okej, klart jag tycker synd om mig själv ibland hehe) jag är tacksam, tacksam för var jag står idag och var jag vet att jag kommer stå senare i livet.