Ni som följer min blogg vet att jag ofta får ångest, eller inte ofta längre. Det har faktiskt varit ganska lugnt ett tag, under en period fick jag ångest och panikattacker varje dag i kanske två månader. Just nu sitter jag med ångest. Vart tog min träning vägen? Jag som var så duktig... Jag vet inte ens om jag hittar till gymmet längre? Kanske går vilse till McDonalds på vägen dit? Jag vill ha en promenadkompis. Eller någon att träna med. Jag har mamma som är träningsnarkoman (säg inte att jag sa det, då blir hon arg!) men hon tränar oftast varje dag, aldrig mindre än sex gånger i veckan. Men jag vet inte, jag hatar spinning, får ont i mina knän hur jag än gör. Så nu är frågan, ska jag gå till gymmet eller ska jag gymma hemma eller ska jag gå ut och gå? Ångest på att jag är en sån soffpotatis.

Jag som hurtbulle i somras!