Hejsan,

idag har jag varit i skolan och varit lite extra duktig, skällde till och med lite på Musen för att han väsnades på Naturkunskapen (min favorit lektion).
Dock hände det en liten incident på Historian, jag fick panik och trodde att jag skulle svimma, jag tänker berätta vad som hände för er, de flesta av er kommer antadligen tycka att jag är väldigt töntig men då låter jag er tycka det!

Vi satt inne på Historia lektionen och våran lärare pratar om revolutioner, under hela denna lektion snorar en av mina klasskompisar, hon snörvlar och stönar och har sig, hon var så blöt i näsan att hon nästan inte kunde andas. Hon snörvlade konstant och det gjorde ont i mig varje gång gjorde det.
Jag skickade sms till Musen som också hade irriterat sig på det. Jag berättade för honom att snart skulle jag fan säga till henne att gå och snyta sig. Men jag satt och led ett tag till i hopp om att hon skulle sluta. Självklart gjorde hon inte det, det blev bara värre och värre.

Ni kommer inte att tro mig men känslan var så illa att jag fick tårar i ögonen, jag har snörvlings-fobi.
Mitt hjärta började dunka allt hårdare och jag fick svårare att andas, jag skakade så jag kunde inte längre anteckna det min lärare sa.
Ni får tycka att jag "överdriver" men saken är den att de känslorna är inga känslor jag framkallade frivilligt..

Jag räckte upp handen och fick ordet, jag sa:
"Jag tänkte att vi kanske skulle kunna börja med en regler här i klassrummet?"
Läraren nickar och jag fortsätter:
"Om man är snorig så går man och snyter sig. Inget snörvlande i klassrummet, det är äckligt och jag tål det inte"

Tjejen förstår att det är om henne jag pratar om och hon hävdar att hon inte alls vill snyta sig.
Då kommer paniken upp och jag får ännu mer tårar för ögonen, jag tror till och med att man hörde gråten i halsen på mig, jag vänder mig om och sträcker ut händerna så klassen kan se dem och säger:
"Ser ni hur mycket jag skakar, jag säger inte det här för att vara otrevlig utan jag hatar det verkligen, jag tål det inte, vill ni känns på migg hjärta?"
Jag kollar ner på min tröja och ser att man inte ens behövde känna på mitt hjärta för att se att jag hade panik, man kunde se mitt hjärta bulta utanför min tröja.
Till slut gick jag ut ur klassrummet för att hämta mig, ringer Thim för att ha någon att gnälla hos, ringer honom 9gånger men han svarar inte, ringer till Marie och hon förstår mig precis, tack Marie!
Nu ringde Thim så ska prata lite och han ska hjälpa mig med samhälls läxan!

Hur har er dag varit?