Jag är fast besluten om att jag inte vill gifta mig.

Skulle inte ens komma på tanken att jag skulle gifta mig, varför skulle jag?
Jag klarar inte ens av att vara tillsammans med någon utan att känna mig instängd och få panik.
Jag förstår inte ens varför man gifter sig, vad spelar det för roll egentligen?
Räcker det inte att säga "jag älskar dig"? Förlova sig kan man gått och väl göra, det förstår jag. Jag är ju förlovad också så det är väl klart. Men att gifta sig? Visst det är säkert skit roligt att ha på sig en sådan klänning någongång men jag kan inte direkt säga att det är någonting jag drömmer om..

Det här med barn..
.. Jag älskar barn, det gör jag verkligen. Sen skulle jag nog faktiskt vilja vara gravid någongång, bara för att vara det, men jag skulle ALDRIG, och då menar jag verkligen aldrig sätta mig och klämma ut ett helt barn, finns inte ens på frågan. Visst har jag sagt till Thim att vi ska ha en bebis någongång men han får ta mig tusan klämma ut den!
Jag har alltid undrat varför man ens skaffar barn, man låser sig något otroligt, man låser sig för resten av livet!
Jag är egoistisk nog att välja ett liv utan barn för att ist ta hand om mig själv resten av livet. Göra precis vad jag vill, jobba så mycket jag kan och helt enkelt få ut lite av livet än att ta hand om någonannan.
Alla tänker vi olika antar jag, jag vill inte ha barn!