Vill ni veta sanningen?

Jag trivs inte alls här, jag hatar Bålsta, jag hatar att vi ens flyttat hit, jag vill inte bo här.
Jag har ångest över detta varje dag som går, varför flyttade vi? Det är en bra fråga.
Vi har inte ens bott här i ett år men jag har redan fått phsykbryt,
jag har aldrig varit såhär ledsen i mig själv som jag är nu för tiden.
Självklart är jag lycklig och mår bra, jag har det faktiskt väldigt bra här med Marie. Men samtidigt, jag har sån ångest.. Det är så svårt att beskriva, jag saknar allt det gamla, allt folk, vart tog folket vägen?

Bålsta är egentligen väldigt deprimerande, man festar med samma människor man går i skolan med.
Jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Jag håller seriöst på att börja gråta.
Det här är inte min grej, jag älskar att ha folk omkring mig hela tiden, jag trivs bäst när det är så mycket folk att man inte ens ser sina egna händer, jag älskar att sitta och titta på folk, ha folk runt mig hela tiden.

Jag har hamnat i en helt annorlunda miljö och jag tänker absolut inte vänja mig vid den.

Jag mår dåligt av det här, jag sitter hellre hemma själv nu för tiden än att gå ut, som om det skulle hända annars?
Jag tror att det här blir mitt första deprimerande blogg inlägg någonsin, förlåt men jag var bara tvungen att berätta.

Hur som helst, jag håller tummarna på att vi flyttar till bromma, sen ska jag bara gå klart skolan så flyttar jag till New York, det ska bli underbart! Längtar så mycket!