Anton Lemnelius
Anton, Anton, Anton, vad hände? Var tog du vägen? Du kan inte bara försvinna såhär.. snälla anton kom tillbaka, jag saknar dig. Du kan inte bara vara borta sådär, du kan inte bara lämna mig utan att säga hejdå?
Förlåt men jag är så otroligt ledsen så jag gråter helt hejdlöst..
Jag saknar dig, anton jag kan inte sluta tänka på dig. Jag satt nyss utomhus och kollade upp mot himlen, kollade upp mot dig. Varför händer alltid det här dom underbaraste människorna? Dom allra bästa människorna?
Som du, du var en otrolig människa med en otrolig personlighet.
Jag vet inte vad jag sak säga, jag har i alla fall skrivit ett långt gb inlägg till dig som jag hoppas att du på något sätt kan se och läsa. Det enda jag kan tänka på nu som är bra, det är att vi ändå kommer ses, vi ses snart. Alla kommer till himlen någongång.. Jag hoppas att du inte glömmer mig och att vi ses där snart. Jag kan inte sluta gråta, du var så jävla underbar anton!! Jag saknar dig, och jag kommer alltid att sakna dig, rest in peace hjärtat.
Vilda
Jag bjuder på en bild när jag ändå håller på!
I'm working!
Detta är den tredje veckan jag jobbar. Jag jobbar som drifttekniker på GE, General Elektric.
Jag får göra allt möjligt, byta lampor, sopa tak, måla, riva saker, slänga saker..
Jag åker hem ifrån kvart över 6 varje dag och slutar klockan fyra!
Och jag måste verkligen få klaga! ÅH SUCK OCH STÖN VAD JOBBIGT DET ÄR! Eller nja egentligen är det väl inte speciellt jobbigt, fast jag är inte van vid att använda min kropp till att göra saker, om ni förstår.. haha.
Jag börjar faktiskt vänja mig, det enda som är jobbigt egentligen är väl att man får stå i solen i jobbar kläder och få solsting allt för ofta! Men jag har faktiskt klarat mig förvånandsvärt bra skulle jag vilja säga själv (a)
När den här veckan är slut så är jag ledig i tre veckor och sen jobbar jag två veckor till och sen är det slut på jobbandet! HÄRLIGT!
Anton, Anton, Anton, vad hände? Var tog du vägen? Du kan inte bara försvinna såhär.. snälla anton kom tillbaka, jag saknar dig. Du kan inte bara vara borta sådär, du kan inte bara lämna mig utan att säga hejdå?
Förlåt men jag är så otroligt ledsen så jag gråter helt hejdlöst..
Jag saknar dig, anton jag kan inte sluta tänka på dig. Jag satt nyss utomhus och kollade upp mot himlen, kollade upp mot dig. Varför händer alltid det här dom underbaraste människorna? Dom allra bästa människorna?
Som du, du var en otrolig människa med en otrolig personlighet.
Jag vet inte vad jag sak säga, jag har i alla fall skrivit ett långt gb inlägg till dig som jag hoppas att du på något sätt kan se och läsa. Det enda jag kan tänka på nu som är bra, det är att vi ändå kommer ses, vi ses snart. Alla kommer till himlen någongång.. Jag hoppas att du inte glömmer mig och att vi ses där snart. Jag kan inte sluta gråta, du var så jävla underbar anton!! Jag saknar dig, och jag kommer alltid att sakna dig, rest in peace hjärtat.
Jag får göra allt möjligt, byta lampor, sopa tak, måla, riva saker, slänga saker..
Jag åker hem ifrån kvart över 6 varje dag och slutar klockan fyra!
Och jag måste verkligen få klaga! ÅH SUCK OCH STÖN VAD JOBBIGT DET ÄR! Eller nja egentligen är det väl inte speciellt jobbigt, fast jag är inte van vid att använda min kropp till att göra saker, om ni förstår.. haha.
Jag börjar faktiskt vänja mig, det enda som är jobbigt egentligen är väl att man får stå i solen i jobbar kläder och få solsting allt för ofta! Men jag har faktiskt klarat mig förvånandsvärt bra skulle jag vilja säga själv (a)
När den här veckan är slut så är jag ledig i tre veckor och sen jobbar jag två veckor till och sen är det slut på jobbandet! HÄRLIGT!